Som en fet käftsmäll

Så satt jag här igår och tycke så oerhört synd om mig själv, hur jobbigt allt var och bla bla bla. Senare på kvällen läste jag bloggar som jag följer och när jag läste Mela s blogg så insåg jag att det inte är ett dugg synd om mig.
Hon är sjuk i en jävligt otäck sjukdom som heter EDS ,läs och lär.
Nu har hon dessutom, som taggtråd på rakbladen, mist sin ena boxer.
Jag skickar henne alla mina tankar och all styrka idag och tänker att det är nyttigt att få en jävla käftsmäll ibland när man sitter hemma och ömkar. Så att man vaknar upp ur sin jävla självömkan.
Stora kramar till dig, Mela!

Over and out