Ibland är det smart att vara dum

Men seriöst, jag tog en sömntablett i söndags för att jag tänkte att jag skulle få sova ut ordentligt. Visst, knaprade i mig den, låg och tittade på två tv-program, läste fem kapitel i en bok, men somnade inte. Sov som en kratta hela natten och vaknade trött och inte ett endaste dugg utvilad.
Så natten till idag, låg jag i bilen. Slutade ganska så tidigt, åt mat och tvättade av mig.  Satte upp lite adventsmys i hytten och slog upp en bok och satte mig och läste. Fick sådär långa och tunga ögonlock så jag borstade tänderna, drog för gardinerna och kröp ner i sängen.
Somnade typ klockan åtta(!) och sov till klockan ringde i morse, 06:30. Helt stört men så skönt att vakna och känna sig utvilad. Det sjukaste var att jag inte vaknade till under hela natten utan sov verkligen som en sten.
Så jävla sjuk känsla när man vaknar upp och undrar var fan man är. Ja, visst jag är ju på jobbet. Men i vilken stad är jag? Vad ska jag göra? Var ska jag sedan? Lite förvirrad innan alla bitarna liksom faller på plats.

Var och lossade på ett ställe som vi brukar åka kontinuerligt till och där är lurigt att backa in för porten är jättesmal och jag backar jätteförsiktigt och går ur och tittar flera gånger där för att jag är rädd att jag ska backa sönder dörrarna på vagnen. Kände mig lite dum idag och tänkte att de ju måste tro att jag är helt kass på att backa. Men så pratade jag med en kollega lite senare på dagen och han påpekade just att det är så trångt där och sa sedan att han känt sig lite dum när han var där för att han gått ut och tittat så många gånger. Det kändes bra att det inte bara var jag, utan att han faktiskt också gör så. Jag sa såklart att jag kände lika, samma för då behöver ju inte han heller känna sig dum längre.
För egentligen är det ju verkligen inget dumt i att gå ut och titta, tvärtom är det ju smart att inte backa sönder.

Over and out