Allt faller, ibland uppåt. Eller, alla vill till himmelen

Varit på begravning idag. Ingen nära eller så, mamman och pappans granne sedan 34 år tillbaka, så man kan ju säga att han var en del av min barndom. Vi har väl inte direkt umgåtts med han och hans sambo, men det kändes ändå rätt att gå. Det blev i alla fall en väldigt annorlunda begravning då mannen i fråga inte hade några nära anhöriga kvar i livet. Hans sambo gick bort för några år sedan och han hade inga barn eller syskon.
Vi visste inte om det bara skulle bli vi där, men det blev det i alla fall inte. Det kom en del gamla vänner och även några kusiner till han som vi inte ens visste fanns. Det visste inte begravningsbyrån eller prällen heller.
Prästen hade ju därför inte så mycket att gå på när han skulle berätta om den här mannen utan, han frågade istället oss som var där om vi kunde berätta lite om han.
Så kusinerna berättade lite från barndomen och så, vi berättade hur han var som granne och några som var gamla vänner och arbetskamrater berättade lite om det.
Det är ju inte så vanligt annars i Sverige att de som kommer berättar om personen, det brukar man ju göra innan och sedan brukar ju prällen berätta en sammanfattning om hen.
Så det blev lite annorlunda, men bra annorlunda.
Nu hoppas jag han får sova gott i alla fall, eller fiska några strömmingar som han gillade att göra.

Blir inte så mycket gjort idag i alla fall, man blir ju lite däven efter att man varit på begravning, även fast det inte var så ledsamt så för mig. Har man varit på en nära anhörigs begravning brukar man ju ha huvudvärk och vara rätt slut i huvudet efteråt. Men lite däven och låg är jag allt ändå. Man blir ju om inte annat påmind om sin egen dödlighet och det är ju som vanligt inte så upplyftande.

Min goda vän, vi kan kalla henne, Gumman, behövde hjälp med en gardinstång som ramlade ner för nästan ett halvår sedan. Så Oxfilen och jag åkte dit med en borrmaskin och så fixade Oxfilen det till henne. Det enda taskiga med det var att hennes dammsugare är trasig och det blev nog en del damm efter borrandet. Men gardinstången är uppe i alla fall. Som tack för hjälpten bjussade hon på kaffe och kakor.
Just kakorna behövde nog inte jag eftersom Pappan bjussade på fika efter begravningen idag. Han och Mamman valde bakelse och då var jag ju jag helt enkelt tvungen att ta en jag också. Det finns ju en lag på att om två i ett sällskap av tre äter bakelse så är man tvungen att ta en själv också. Annars betyder det otur.
Så är det med det. Alltså är det Pappan och Mammans fel att jag moffade i mig en fet bakelse. För det kan ju omöjligt vara mitt fel?!

Snart dags att läsa lite ur Sunes sommar för Trean innan han ska hoppa i säng. Eller ja, det ska han ju inte, han ska ju lägga sig i sängen och förhoppningsvis sova, inte hoppa omkring. Själv ska jag titta på Allt faller på tv 4. Jonas Gardell är ju med och den mannen är underbar.

Over and out