Det är en läskigt litet utrymme under trappan här hemma som nog från början är tänkt som något slag av matkällare. Det är betong högt och lågt, alltså väggar, tak och golv. Kallt som i graven och några gistna trähyllor på väggarna. Ok, men var sjutton kommer dockorna in tänker ni vidare. Jo, det är så att Tvåan fick en jättefin porslinsdocka av min syster när hon var liten. Dockan har mörkt, lockigt hår och en mörkblå långklänning. Hon har ett ustökt ansikte av porslin och är en jättefin docka på alla sätt. Den bodde under en massa år inne i Tvåans rum och levde väl lycklig som de flesta dockor gör. Tvåan lekte aldrig med den utan den var mer som en prydnad, tills hon plötsligt en dag berättade hur rädd hon är för denna docka. Har ingen aning om hur hon tänker där men otäck är den tydligen. Så, snäll som jag är så packade jag ner dockan i en kartong och hon fick flytta ner i källaren (inte så snällt mot dockan, men väl mot barnet som är rent skräckslagen för den). Så skulle då Tvåan ner och hämta något i källaren och sa då att dit ner skulle hon aldrig gå själv för där finns ju dockan! Ja, den förskräckliga, människoätande dockan som bara ligger i sin kartong och väntar på att det ska komma ner någon ovetande människa som hon kan sluka med hull och hår. Så numer går ingen av barnen själva i närheten av dockgarderoben.
Rolig kuriosa om Tvåan och hennes dockfobi är att när hon och Oxfilen skulle vara hemma hos han (när han fortfarande hade möbler i huset) för jag skulle ha mina gamla klasskamrater här på en liten klassfest så blev han tvungen att gömma sin egen porslinsdocka. Den fick flytta upp på kylskåpet under kvällen så att hon skulle slippa se den. Mest komiskt av allt är att den dockan numer bor i en kartong i vår källare, fast inte i dockgarderoben utan i ett annat skräprum här nere. Det bästa vore nog om hon också flyttade in i dockgarderoben.
Fast vem vet, då kanske de rent av organiserar sig och då kan de ju bli riktigt farliga!
Over and out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar