Men alltså, vad fan! Jag kom till mitt första lossningställe i natt och öppnar porten och bara
LA-LA!
Ingen truck. Men era förbannade idioter till människor, en enda sak är det ni ska komma ihåg.
EN ENDA SAK. Jag menar hur svårt kan det vara? Om det vore så att de ibland råkade glömma så vore det väl inte hela världen. Men det här jävla stället gör det
hela tiden. Sedan skäller de på oss och säger att vi inte ställer sakerna just precis där de vill ha dem (att det sedan inte går att ställa där på grund av att de själva har ställt andra saker där, det är i alla fall mitt fel) och att vi inte gör precis som de vill. Att de sedan inte klarar av den enkla saken att ställa ut sin truck och hålla undan sin skit det är en helt annan historia.
Nåja, tänker ni det kan väl inte vara hela världen om det inte står en eltruck där, du Chaffismorsa är ju både stark och klok (jag vet att det är precis så ni ser på mig. Stark och klok. Ja, och så snygg förstås). Men alltså för det fösta så fick jag dra upp vagnen igen, koppla isär, backa in bilen, dra av handtrucken, koppla ihop med vagnen och sedan backa ner vagnen, igen. Bara en sådan sak är ju
jävligt irriterande som ni nog försår. Sedan dra av 21 stycken pallar med en cirkus vikt på 800-900 kg det är inte så där jättehärligt. Man kan väl säga att jag gärna är utan det.
Pappersfolket på jobbet hade ringt och skällt på dem i morse och de bad så hemskt mycket om ursäkt.
Up your ass tänker jag då.
Och glömmer fanskapet trucken nästa gång så är det just där han kommer att få den. I röven (ja, trucken alltså. Eller ja, en del av den, att få upp hela den blir nog svårt. Fast det klart, fanskapet verkar ju vara ett riktigt stort rövhål så det går nog.)
Eller som på morgonlossningen igår när inte mindre än
två pappskallar hade parkerat sina bilar i lastzonen så att jag fick stanna en bra bit från själva lossningsplatsen. Då ler man ju verkligen med hela ansiktet.
Nåja, jag trixade in mig så långt jag kunde innan ett vackert julpynt som hängde ner från väggen och i vägen för mig sa stopp. Då kommer personalen ut och säger att jag ska backa under den för det gör minsann mina kollegor. Märkligt sa jag, för bilen går inte in under den. Han fnös något och såg ut som att det nog minsann var så att det var jag som inte kunde backa för bilen går minsann under. Intressant att notera var att det inte gick att stänga dörren sedan för den tog i julpyntet. Men det klart dörren kanske är högre än själva bilen (HA HA). Såklart så snabbade jag mig att försöka stänga innan han gick in så att han verkligen skulle se att den inte alls gick under (Jag sa ju det, sucker! In your face!)
Det märks att jag är trött på mitt jobb va?
Over and out
