Ja, ja vad ska man hitta på den här veckan då, tänkte jag och häktade ner dörrarna i källaren (nu ljög jag, det var Oxfilén som gjorde) och släpade hem (nu ljög jag igen, det var också Oxfilén) dem till Mamman och Pappan där jag nu håller på att slipa dem (sant!) så att jag kan måla om dem (också sant, om inte Oxfilén kommer att insistera på att få göra det, vilket jag tvivlar). (Tillägger också att medans Oxfilén skruvade ner och släpade runt på tre svintunga källardörrar var jag med Trean på bio och bara satt och mös i mörkret och delade popcorn med lilleman).
Kruxet med att vara arbetslös är att aktivera sig så att man inte får dåligt samvete. Det har man ju i alla fall men det känns bättre om man har gjort något vettigt med tiden och inte bara suttit vid datorn och lagt patiens eller något sådant. Måste snart baka nytt bröd, det finns bara en påse kvar i frysen. Måste skriva långa brev till a-kassan och hoppas på att få några pengar så att jag kan betala några räkningar i slutet av månaden.
Det vore ju trevligt kan jag tycka.
Nu ska jag sätta i gång med det så att jag kan komma iväg med hunden och sedan få röven ur vagnen så att jag kan fortsätta att slipa på mina dörrar. Ska leta reda på lite spackel också och spackla igen några hål som blivit borrade i dörren till tvättstugan. Hade ju förut en hund som gillade kattbajs. Ja, då hade jag en katt också och kattlådan bodde i tvättstugan och dörren var ju tvungen att stå på glänt men inte så mycket att hunden kom in och kunde äta "chokladbollarna". Resultatet blev en fönsterhake som gjorde att katten kunde smita igenom men inte hunden. Det blev således ett hål i dörren som måste spacklas igen.
Åh, vilken intressant text det blev! Feel free att kopiera den och läs den så ofta ni vill.
Over and out
