fredag 4 november 2011

Arkeologerna kliar sina skägg medan mossan växer vidare

Det känns som att min röv har vuxit fast här i soffan nu. Jag har legat här i princip konstant sedan i lördags och mitt ena ben börjar liksom få en svagt grön nyans som jag misstänker är någon slag av mossa eller möjligen en lav. Det är väl bara en tidsfråga innan det trampar in en ren här och börjar gnaga på högerbenet.
Jag var smart nog att smitta ner Oxfilén också så att jag slipper ligga här och samla mossa själv.
Kanske kommer några arkeologer att hitta oss om några tusen år och klia sig i skägget och undra vad vi var för ena märkliga kufar. Liggandes sked i soffan övervuxna av årtusenden med lavar och mossor. Oxfilén med tv-dosan i handen. Kanske blir det så.
Mer troligt är väl att någon av ungarna kommer ner och skrapar av det värsta av mossan och tvingar upp oss för att laga mat. Jag vet inte vilket som känns jobbigast.

Så att något direkt nytt har jag ju egentligen inte att berätta, det händer ju inte så mycket spännande här nere i grottan direkt. Jag har i och för sig släpat mig upp och ut med Snajdarn några gånger och varit till affären men något nytt och saftigt skvaller har jag ju inte att komma med. I alla fall inget som jag tänker avslöja.

Nä, nu återgår jag till moss-samlandet.
Frid.

Over and out

2 kommentarer:

  1. Helt underbart att du kallar din stora kärlek för Oxfilén!!!

    Tänk vilken tur att du inte fick dras med en kassler eller en prinskorv :o)

    SvaraRadera
  2. Jag sa det innan jag träffade honom att jag tänker inte nöja mig med någonting mindre än en oxfilé. Jag är skittrött på kassler och prinskorv! :)

    SvaraRadera