tisdag 30 juni 2009

Tröttpiggelin




Trött
men bara i kroppen. Själen känns pigg så jag tror jag behåller den ett tag till. Ja, alltså ännu så rear jag inte ut den. Jag tror att jag vill ha den kvar en stund till och njuta av allt som är bra just nu.

Over and out

Gråsugga på huvudet



Så här har någon gjort med min bil på jobbet. Det tråkiga är att personen som gjort det inte har sagt till utan bara låtsats som det regnar. (Och det gör det ju inte, solen gassar ju på dag efter dag) Hur svårt kan det vara att tala om att man har backat sönder ett bakljus? Varför har vissa så svårt att erkänna när de har gjort något? Jag tycker ju det är bättre att ringa bossen och erkänna när man råkat gjort nån miss än att bara visslande gå vidare i livet och kanske till och med skylla på någon annan. Dålig stil tycker jag.

Har knappt sovit idag fast jag ska jobba i natt igen. Det är svårt att gå ner i källaren och krypa ner i kistan när solen gassar på. Men det klart, solljus är ju direkt dödande för oss kryptsovare. Man känner sig lite som en vampyr ibland. Sover på dagen och äter på natten.

I dag kom en vän med några kassar med kläder till tvåan från hennes tös. Tack snälla vad mycket fina kläder! Tvåna var salig och slängde ut hälften av sina kläder för att få rum med de nya. Så det blev en hit kan man säga.

Gjorde en redig tabbe idag som jag inte är stolt över. Missuppfattade Speciell vän och det blev jädra knasigt. Nu är det utrett och klart så det löste sig ju men jag förstörde dagen lite för honom och kidsen och det är jag ju inte så stolt över. Men eftersom han är den underbaraste och bästa så tvingade han mig att prata med honom och det är ju så man löser saker. Tack underbara Speciell vän för att du är du och för att du inte låter mig komma undan så lätt.

Nu ska jag tvinga Speciell vän att följa med ut med hundarna och sen ska han få skjutsa mig till jobbet.

Over and out

måndag 29 juni 2009

Pustar ut

Har nu fått tag i farfarn i allafall och tösen är på väg hemåt.
De skulle vara här om ca två timmar, alltså vid tio i kväll.
Jag vet inte men jag tycker att man kan höra av sig om man inte tänker komma med barnet förän klockan tio på kvällen. Men det kanske är jag som är larvig?
Nåja, nu vet jag ju i allfall att hon mår bra och att hon är på väg hemåt.

Over and out

Älskade tös, kom hem nu så är du snäll

Nu vill jag att min lilltös ska komma hem.
Börjar bli lite lätt orolig då hon skulle komma hem idag och jag har ännu inte hört ett enda livstecken från henne eller hennes farfar.
Tösen lyckades ju naturligtvis glömma sin mobil och jag har inte kunnat nå henne på hela helgen. Nu är ettan hemmkommen och har farfars nummer men hans mobil går det inte att komma fram på.
Vad gör jag nu?
Klockan börjar ju på att dra iväg lite nu och det klart att man blir orolig när de inte svarar. Och hur tänker man som farfar när man inte hör av sig på en hel helg och nu är klockan snart åtta och det känns som att det är läge att höra av sig, eller ännu hellre, komma hem med henne.
Till saken hör att farfar inte har träffat barnen på ganska länge då de ju inte har någon kontakt med sin (såkallade) pappa. (Nej, mamma, det vet jag inte vem det är... Menar du den där flintiga gubben? Ettans egna ord)
Nu är jag verkligen orolig. Säkert helt i onödan men ändå.
Tar ut hundarna och ser om det känns bättre, alternativt hon hinner komma hem innan jag går upp i limningen totalt.

Over and out

söndag 28 juni 2009


I bland när jag stannar efter vägen så ser jag vackra saker som jag inte kan låta bli att fotografera. Kanske ser det lite lustigt ut för folk i bilarna som far förbi när chauffören har parkerat sin artonhjulare och ligger i gräset och fotograferar. Men jag bjuder på det för vissa saker ber om att få vara med på bild.

Det blev en trevlig kväll i går med mina goa vän. Vi började med jordgubbar och rosévin och då kan det ju bara bli en bra kväll. Vi åkte iväg till en lokal tillställning i byhåla där jag bor. Där var det mat och trevligt, träffade en del människor som jag inte sett på länge och det är ju trevligt. Tyvärr så träffade jag även en del människor som jag inte vill träffa, sådana som suger energi av mig och gör mig svart och tråkig. Därför ringde jag min vän Angie som var snäll och skjutsade oss till en annan, något större byhåla. Jag är skyldig dig en, tack snälla Angie. Satt på krogen och kom på mig själv med att längta hem. Hem till Speciell vän. Så det blev ingen sen kväll, ingen efterfest. Det blev en taxi hem till min underbara Speciell vän som varit och hjälpt mamman och pappan hela dagen. (Underbara du som ställer upp på mamman och pappan)
Jag, partyprinsessan, efterfesternas okrönta drottning åkte hem tidigt. Jag säger ju att det Speciell vän och jag har är speciellt. På riktigt.

Var hos mamman och pappan idag också för att hjälpa dem. Jag hjälpte inte till så mycket, jo, just ja, jag hämtade en 27 cm lång bräda, det var vad jag bidrog med. Fastnade där ett bra tag och sen for vi till systeryster och hämtade hem trean som sovit över där.

Min chef ringde idag, inte till mig men till Speciell vän. Så nu sitter han i artonhjularen i natt och jag ligger på sofflocket. Även om det är superbra att han jobbar så känns det tråkigt att inte ha han hemma när jag är ledig. Saknar att ligga sked i soffan och klibba i värmen. Saknar att prata i timmar om allt och ingenting. Saknar dig älskling.
Lova att du kommer hem. Hel. Inte ren, det är ok, men hel.

Dexter på 6:an. Yes!

Over and out

fredag 26 juni 2009

Tarzan on a big red scooter

Jag frångår väl min princip sedan gårdagen och slänger in ett inlägg i allafall. Jag gör det istället för det jag borde göra, sova.
Åkte till jobbet med ett stort smile på läpparna igår. Pratade i telefonen med en underbar vän innan jag åkte till jobbet och det telefonsamtalet ska jag leva på mycket länge. I mitt hjärta, vännnen, i mitt hjärta.
Jiddrade hemma med tvätt i går kväll så att jag höll på att glömma att åka till jobbet. Kom exakt i tid, på minuten faktiskt. Klant. Tur att Speciell vän kom hem och motade iväg mig, annars hade jag väl tvättat ännu.
Min tvättmaskin har efter att ha fejkat sin egen död återuppståt och har nu fått gå en väldans massa. (Den har gått så långt att den borde vara i Uppsala vid det här laget. Om den inte fått skavsår på vägen)
Det flöt på jobbet och jag fick en liten tupplur vid halv sex tiden i morse. Åh, vad skönt det ska bli, tänkte jag och drog för gardinerna i hytten och lade mig tillrätta på kuddarna och somnade bums. När jag vaknade var det inte så skönt. Det var väl en sisådär 800 grader i hytten. Jättemysigt. Eller också inte.
Tyvärr så fungerar inte AC:n i bilen heller så det blev inte så mycket bättre på vägen hem sedan. Men jag överlevde ju tydligen det med.

Nu borde jag sova. Jag måste sova. Ska sova. Snart.

I kväll ska jag ut och roa mig med en god vän. Vännen i fråga är lite som jag. Hon betyder mycket för mig och hon är en av få jag kan berätta det mesta för. I kväll ska vi dricka vin och äta mat. Sen ska vi nog säkerligen sjunga en trudilutt också. Jag ser fram mot den här kvällen men är rädd att jag kommer att somna mitt i den om jag inte sover nu.
(SOV för fan!)

Speciell vän sliter i dag. Han hjälper pappan lite. Då blir jag glad i mitt hjärta. Min pappan är lite skruttig och klarar inte av allting, tillexempel så klarar han inte av att krypa upp på ett tak och spika. Då ställer min Speciella vän upp och svingar sig, likt Tarzan, upp på taket som en värsta hjälte.
Han är i allafall min hjälte, varenda dag.

Nu SKA jag sova.

Over and out

Vem i hela världen?

Vem fan vill vara inne och blogga när det är
SOMMAR
ute?
Inte jag.

Over and out