Här bredvid synes vad jag önskar mig just nu. Långpromenad med lillflodis i det kalla vädret får mig att längta efter knastrande brasor och varm choklad.
Ännu en dag i det kalla sverige.
Just nu längar jag efter prästkragar, surrande humlor och skvalpande vågor också men det lär ju dröja innan man får se något av det. Fast det klart, åker jag ner till blomsterhandeln kan det ju hända att jag får se en prästkrage men det är ju inte riktigt samma sak som att lukta på en i det fria om sommaren.
Annars är blomsterhandeln ett bra tips om man längtar efter något varmare, speciellt de stora som ligger i växthus. Där är det varmt och fuktigt och känns nästan som tropikerna. Man kanske ska ta med sig en solstol, ett par kalla öl och sätta sig och njuta i någon av de där affärerna.
Risken finns dock att man blir utslängd relativt fort, men en liten stunds härlig värme kan man kanske få.

Hade det varit åttiotal hade man väl legat i ett solarium vid det här laget. Det är nog tur att vi kommit på bättre tankar vad det gäller det, att ligga där i en gigantiskt smörgåsgrill och få cancer verkar ju rätt dumt så här i efterhand.
Annars var ju åttiotalet fullt med finfina saker och ideér. Som orange puder som låg som en kaka i ansiktet. Ja, i allfall det som inte satt fast på kragar och halslinningar på kläderna. Blå mascara i tjocka lager så att man knappt orkade lyfta ögonlocken. Fint.
Hela åttiotalet var ju en enda lång, härlig badtaste fest. Inget vackert så långt ögat kunde nå. Enhörningar, pastellfärger och spegeltavlor med tigrar. Hur kan ett helt land, en hel värld bara frossa lös så i dålig smak?
Måtte ingen någonsin uppfinna en tidsmaskin!

Håller på att funderar på en uppfinning jag ska göra. En aoutomatisk bajsplockare. Det måste ju bara gå att uppfinna! Lillflodis hann att bajja fyra gånger innan vi kom ut ur vårt kvarter idag. Sen var det fem gånger till innan vi kom hem. Det är inte dåligt för att vara så pass liten. På något sätt borde det gå att uppfinna en mockatjong som plockade upp bajset, förpackade det i påsar och transporterade det till närmasta bajstunna. Jobbar på det.
Jag säger till när patentet är klart och ni lär märka när jag blivit miljonär.

Vad ska man göra resten av denna näst sista dag av nollnio? Ja, inte vet jag. Vila min skalle, slöa, softa. Tror att jag ska försöka med att hälsa på min farmor, det var ett tag sedan. Får väl se om hon minns vem jag är, det vet man aldrig.



Over and out