Hel, helare, helast

Tänk så otroligt bra man kan må.
Att man kan må så bra och sedan må ännu lite bättre.
Och när man redan mår bra och sedan mår ännu lite bättre
ja, då mår man ju så bra så det finns ju knappt.
Fast jo, det finns ju.
Och jag är ju där nu.

Jag är så glad för att jag har tre underbara ungar som förgyller mina dagar.
För att jag har en hund som gör mig glad varenda dag.
Glad är jag över att ha ett hus som jag tycker om att bo i, att jag har en bil att åka med till mitt jobb som jag har.
Jag är ju hel redan där.
Och sedan vaknade jag på en varm arm i söndagsmorse och idag så satt han plötsligt här i mitt kök.
Så kände jag hur det liksom sa klick inuti mig och jag vred allting ett litet varv till.
Jag vet inte vad det kommer att bli, men jag vet att det känns bra.
Och det bästa av allt är att jag redan mådde så oerhört bra innan han klev över tröskel, in i mitt liv.
Att jag i grund och botten redan mår så bra.
Att jag mår så bra, i mig själv.
Och som han sa:
Sämre par har väl blivit ihop.
Kunde inte sagt det bättre själv!

Over and out