onsdag 25 maj 2011

Aldrig så bra som när man dör

Min mamma brukar säga så här:
"Man är aldrig så bra som när man dör och aldrig så dålig som när man gifter sig."
I andras ögon alltså. Men oroa er inte, Oxfilén och jag ska inte gifta oss, det är inte det.
Men det ligger en hel del i det där. Tissel, tassel, skvaller och skitprat.
Jag är glad och mår bra. Han är glad och mår bra.
Då tycker man ju att de flesta borde vara glada för vår skull?
Men å andra sidan så skiter jag uppriktigt sagt fullkomligt i vad de tycker.
För å andra sidan finns det ju en massa folk som är glada för vår skull. Jag tar och lyssnar på dem istället och fortsätter att njuta av livet.

Over and out

3 kommentarer:

  1. Suck... har inte "våra bybor" nå't annat & prata om.
    Jag gillar iaf att ni är tillsammans. :) Det är tur att ni båda är glada & att ni mår bra båda.
    Hälsa Oxfilén & barnen. :)
    Kramen

    SvaraRadera
  2. Å ena sidan kan man ju se det så att ni förmodligen är rätt intressanta personer. eftersom folk pratar om er. Eller så kan man fråga om det gör så mycket då?
    Jag /vi har samma dilemma. Han är ju vän med ett av mina ex. Som dessutom bor i ett litet samhälle. Som jag dessutom har bott i. Så jag känner typ ALLA där med. Så klart far det en massa tankar igenom huvudet. Men det är bara mina tankar som gör mig sårbar.Så jag väljer att tänka att "låt de prata". Det kan inte skada mig. För Kärleken är den som är viktig.

    Jag kan tom tycka att det är lite roligt när någon låtsat spela förvånad vad jag gör där.:-) Som om inte personen redan visste det...

    SvaraRadera
  3. Rocktjejen;
    Tack vännen! KRAM

    Annica;
    Jag tänker rätt lika som dig där, det är liksom ingen idé att haka upp sig. Men visst sjutton blir man lika trött på folk?

    SvaraRadera