Tvån kom hem igår och berättat att hon sett "det ruttna äpplet". Jodå, kadavret var tydligen ute och luftade sig. Han såg ut så, sa hon, som ett levande lik. Eller som en knarkare, precis så sa hon. Själv har jag inte sett han sedan tidigt i våras och då såg han inte heller så pigg ut.
För mig spelar det ingen som helst roll, för mig finns han inte.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att det inte spelar någon större roll för henne heller, eller för hennes storebror.
Over and out
Dags att sluta blogga.
1 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar