lördag 16 februari 2008

Överlägsna gubbar och magsjuka

Åh, jag hatar det! I går lossade jag vid en butik som inte ligger på mitt ordinarie distrikt. Kommer till butiken och tre sura tanter öppnar porten och klämmer ansträngt fram varsitt hej när jag glatt sagt godmorgon. Jag frågar lite försynt var de vill ha varorna och en av de sura tanterna tittar på mig som att jag är något läskigt katten har släpat in, varpå hon säger; "Ja, därborta" och pekar lite obetydligt mot något hörn av lagret. Ja,ha tack så mycket, tänker jag och börjar lossa. Jag måste köra slalom med vagnar och pallar för de tre sura tanterna står ju givetvis mitt i vägen(och det klart, de måste ju stå just där och diskutera vem som sagt vad och vad Märta i kassan har för märkliga utslag eller vad det nu kan ha varit de skvallrade om).
Nåväl, tillslut dyker en varumotagare upp i form av herre i femtio + åldern. Och, jo då, han hjälper till och det går framåt. Samtidigt dyker en annan chaffis upp som ska lossa vid samma butik som jag. Han kommer släntrande med det där ansiktsuttryket; "oj, det är en tjej, suck, då kommer det att ta tid. Ja, hon är säkert nybörjare också, det är de ju allitd. För kärringar kan ju inte köra bil, det vet ju alla. Hö hö"
Han hjälper till och det är ju trevligt, om det inte varit för attityden att han gör det för att han tror att jag inte kan själv och inte för att bara vara hjälpsam.
Nåväl, godset är av och nu ska returern på. Och jo,då jag ska ha allting, det ska på vare sig det får plats eller inte.(Jag undrar hur det exakt tror att det ska gå till då? Ska jag trolla fram utrymme? Kanske binda fast det på taket av släpet? Eller hur tänker de liksom)
Åh, hela attityden hos både varumottagaren och den andra chaffisen fick mig att bara vilja kräkas!

Appropå kräkas så har vi magsjuka i familjen. Jag säger bara en sak: URK!
Bara en av fem, en så länge... Vi får se hur länge det håller i sig.

Jag ska på semmester om en månad, utomlands.(Nehe? Jag som trodde att du skulle tälta på Gotland och hyra cykel och kuska runt hela ön och glo på saltavlagringar i mars. Idiot är vad jag är) Jag har inte haft semmester på tre år så det ska bli otroligt skönt! Dessutom har jag inte varit utomlands på sisodär femton år. Känns som att det är på tiden.

I dag har jag städat och fejat lite hemma. Tyvärr så syns det ingen förbättring. Snabeldraken har pajjat så det blir till att damma hela huset med bordsdamsugen. Kan bli jobbigt. Bäst att köra igång direkt.

Hej o hå, lurvig tå

onsdag 13 februari 2008

Utslag av Volvo

I dag är det onsdag och jag är ledig från jobbet. Kan ju tala om för alla som inte är lediga idag att det är fruktansvärt skönt. Jag tänker efter att jag avslutat dagens bloggande lägga mig på soffan och sova en stund. Somnade sent i går, vaknade tidigt i morse och ikväll ska pv, äldsta sonen och jag på hockey, då vill man ju inte stå där och vara trött. Nej, nej det går ju inte för sig.

Yngste sonen håller på att räkna sina pengar i spargrisen idag för han har sett en lastbil med släp på macken som kostar 465 kr som han vill ha. Vi ska räkna och se hur mycket som fattas, för jag är rädd att det nog gör det... Men hur är det möjligt att en leksak som bara är plast kan kosta så mycket pengar? Okej om det hade varit en Scania åtminstonde, men det är ju inte ens det, det är en Volvo. (Oj, nu fick jag helt oförberett fullt av utslag på armarna, måste vara min Volvoallergi som spökar igen. Tur att jag har hämtat ut allergimedicin idag.)

Denna veckan på jobbet har varit otroligt lugn och fin. Har haft tid att byta lampor och städa ur hytten varenda dag. Det känns alltid skönt att slippa lämna bilen skitig med en eller ett par trasiga sidomarkeringar för att man inte orkar ha mer övertid än man redan har. Är man en eller ett par timmar sen hem är det inte roligt att stå och pilla med det i mörker och kyla.

Det händer verkligen ingenting spännande i mitt liv. Kanske för att jag har börjat blogga. Antingen hände det inget spännande förut heller men då tänkte jag inte på det, eller så har det helt enkelt slutat att hända något.

Köpte öronproppar idag. Som sagt, vi ska ju på hockey i kväll o grabben tyckte sist att det var sånt liv vid hejaklacken att han fick ont i öronen. Så jag inhandlade lite proppar till honom. Erkänner att jag köpte ett par till mig med, för det är verkligen ett jädra liv vid klacken. Men hade det varit en match med FBK hade jag struntat i propparna, men det är ju skilland!

Nehej, nu väntar en timme eller så på soffan.

Sitt o njut, vargtjut.

måndag 11 februari 2008

Vilse i pannkakan

Pv och jag var ute och gick en låååång promenad idag, vi var väl ute nästan två timmar. Det var superskönt och det börjar kännas som lite vår i luften. Gick och strosade lite runt i kvarteren i andra sidan stan och så skulle vi gena lite genom en skog, tänkte vi. Jo, men det var ju en lysande idé, eller också inte. Det var surt i backen och geggigt överallt så vi fick hoppa och skutta som andra bergsgetter. Tur att vi är så smidiga, eller hur var det? Dividerade lite om var vi skulle komma ut och var typ överrens om att ungefär där kommer vi att komma ut sen. Det gjorde vi inte. Men och andra sidan hade i fel båda två och det var ju skönt för husfridens skull.

Eftermiddagen och gårdagen tillbringade vi i trädgården. I dag har vi eldat upp en massa skit som låg i garaget, gamla bräder som legat sen de förra bodde i huset. Skönt att bli av med det. Grävde en massa i landen också, det är ju inte alltid man kan göra det i februari. Men ingen är ju gladare än jag att det inte är snö och skit. Med det jobbet som jag har så gillar man ju inte snö något vidare.

Det har varit lugnt och fint i helgen, inte ens en liten öl eller ett enda glas vin. Faktiskt skönt att slippa vara dageneftertrött och slö hela söndagen. Men nu är jag ju på den här förbenade söndagen igen. Alltid lika värdelöst med söndagar. Börjar inte föränn kl 07:30 i morgon och jag får ju trösta mig med att det iallafall är sovmorgon!

Ha dé gott, isterflott

lördag 9 februari 2008

Full tårta!

I dag är min saknade tårtbit hemma! Känns så underbart att familjen är hel och att det inte saknas någon bit i tårtan. Lillgrabben somnade i bilen och sov sista timmen hem, vaknade i bilen när vi precis kom hem, sur som ättika. Men det gjorde inget, han var ju här. Storebror gav honom några av sina bilar och demonstrerade sin studslera och sen var allt frid och fröjd igen.
Jag känner mig konstig i kroppen, annorlunda på något sätt. Jag tror att jag känner mig... vänta nu, jag tror, ja, det är sant, jag är...

...lycklig.

Pv och jag var in till stan i dag och shopade loss lite. Det var extremt roligt för pv har äntligen fått pengar efter ett ganska långt uppehåll från allt vad inkomster heter. Att åka till stan och shopa och inte ens ta fram plånkan en enda gång, vilken lyx. Jag tror att det också bidrar till att jag känner mig lycklig idag. :-)

Såg en tonårig tjej på stan idag, hon hade på sig ett par grå, lite urtvättade mjukisbyxor med ett enormt gällihäng på. Fruktansvärt fult! Jag vet inte om det går som något slags mode just nu för jag såg sen flera tjejer i samma ålder med samma slags brallor. Blä, inte är det vackert. Men, smaken är som (gälli-)baken.

Nu ska vi se, vad händer i morgon? Jo, innebandymatch med barn nr 1. Jag tror det är hela planen för morgondagen. Inte mycket till plan men vad tusan, jag är ju ledig. Tror att jag kan få in "vila på soffan" i planen för morgondagen, vad tror ni om det?

Nehej, nu börjar det bli dags att slappa vidare på soffan, det är ju så jobbigt det här bloggandet.

Hej o tack, tennisrack

fredag 8 februari 2008

Köra med bilkärra, varför är det svårt?

Hur kan det komma sig att jag tycker att det är lurigt att backa med en liten sketen släpkärra bakom personbilen när jag gladerligen backar varje dag med ett stort lastbilssläp? Konstigast av allt är att jag har kört lastbil med jigg vilket beter sig precis som ett bilsläp (alltså ratta "åt fel håll") och det är inga problem, men med pb blir det fel, fel och åter fel. Alltså jag kan ju, det är ju inte det, men det känns knackigt och lurigt. Men lb är det ju bara att backa liksom. Men det klart, jag backar ju med lb och släp varje dag och kör med pb och kärra en gång om året, typ. Kanske är det inte så konstigt ändå.

Har spelat play station med äldsta grabben idag. Först spelade vi James Bond och jag höll på att skratta ihjäl mig! Allvarligt, det var så otroligt komiskt. Sen spelade vi ett Snowboard spel och jag sög så mycket att både ungarna garvade åt mig. Då blev jag lite stött och satte mig här istället. De kan ha sitt gamla ps för sig själva *mumel, mutter*

I morgon kommer lillgrabben hem! Jippi, jag längtar mig blå efter honom. Saknar honom hela tiden han inte är hos mig och det känns alltid som att en bit av mig fattas när han inte är här. Mitt hjärta är ju uppbyggt av tårtbitar, brukar tänka mig att det är som spelpjäserna i TP. Och när han är hos sin pappa känns det som att jag har missat en "klutt" och den fattas mig hela tiden, ända tills han kommer hem igen. Så i morgon kommer jag att vinna TP, för då är han hos mig igen.

Ledigt från jobbet idag, men vad hjälpte det? Har jobbat hemma hela dagen, tippen med massa skit, städa hela huset och sen hinna med att gojsa ihop lite käk mellan varven. Men nu är jag massa skit fattigare, mättare i magen och det är städat och fint. Och det kommer det säkert att vara en halvtimme/timme till. Sen har allt raserat igen. Men sånt är livet.

Alltså hela huset stinker av fyspray! Katteländet hade rotat i blomkrukan idag och pv skulle vara lite snäll och spraya fyspray på blomman. Jo, det var snällt men en hel flaska? Det stinker så att jag tror inte att det kan kallas fyspray för katter längre utan fyspray för alla.

Men allvarligt, hur ofta använder man bokstaven "Y"? Jo, det kan jag tala om, för den jädra bokstaven har lossnat från mitt tangetbord och det är väl märkligt att man då helt plötsligt behöver bokstaven "Y" hela tiden. Tex ordet fyspray, inte bara ett "Y" utan två. Nog om det.

Ledig i morgon med, men har ju 40 mil att åka och hämta barnet, så det känns som en arbetsdag. Men det är med ett leende på läpparna som jag åker i morgon för tårtan blir ju hel.

Tack och hej, kattfyspray.

torsdag 7 februari 2008

Jag är trött, men pv är pigg som en mört

Jag har varit ruskigt trött hela dagen, fattar inte vad det är med mig. Stannade och sov två gånger idag för annars hade jag somnat och troligen kört av vägen. Nackdelen med att jobba som chaffis är att det inte är så lätt att sova på jobbet. Eller jo, det är ju inte svårare att somna, snarare lättare att bli trött, men det blir ju inte så bra om man somnar...
Annars blev det en rätt slö dag på jobbet för jag fick inget hemlass idag så det blev att gå hem två timmar tidigare i dag än jag slutade. Skönt idag, inte så skönt när lönen kommer.

Här hemma var det full rulle när jag kom hem, pv höll på att tvätta och plocka och ordna med internet kablar hit och dit. Jag blir trött bara av att se honom. Jag orkar ingenting idag och jag tänker inte heller göra ett skit, förutom att sitta här i soffan och lata mig. Jag får det idag har jag bestämmt. Tur att någon orkar göra någonting.

Jag har bestämt mig för att starta ett krig. Ett krig mot finnarna. Ja, inte finländarna då utan acnen som har ploppat upp i mitt ansikte. Jag fattar inte varför man ska få finnar när man är över trettio när man inte hade några när man var tonåring. Fan, va onödigt liksom. Fast det klart, det känns nog inte så nödvändigt när man är tonåring heller när jag tänker efter.
Har provat med allt känns det som, tvättat med allt möjligt, smetat på alla konstiga gojs jag kunnat hitta och nu orkar jag inte mer! Så fruktansvärt trött på det. Visst okej, det kunde var värre men jag är ändå trött på det. Tips motages tacksamt!

Nehej, nu ska jag läsa Uggla s blogg och sen ska jag lata mig och glo lite på dumburken. Jag är ledig nu i fyra dagar framåt och hur skönt är inte det på en skala?

Ha det gott, ister-flått!

onsdag 6 februari 2008

Guldstjärna till barnen

Stora kidsen själva hemma nu i kväll, jag jobbade och pv var iväg på möte. Hade ett storgräl med flickan härom kvällen pga att hon slarvat med sina läxor, har varit roligare att leka med polarna än att plugga. Jo, det klart som korvspat, tycker det skulle vara roligare att lajja med lego än att åka till jobbet. Eller, nej jag tror faktiskt inte att jag skulle tycka det. Inte hon heller när jag tänker efter, tror inte hon är så förtjust i lego längre. Nåväl, både ni och jag fattar ju var jag vill komma, eller hur?
I alla fulla fall, så ringde jag hem ett litet tag innan jag skulle åka från jobbet för att höra hur det var och om jag skulle handla eller så. Då säger stora grabben att lillsyrran varit väldigt duktig och att hon gjort sin matteläxa ordentligt. Det som hon inte hade klarat hade han hjälp henne med och han själv hade fixat sina egna läxor också.
Mammas hjärta smälte som en stor, fet klick med margarin i solsken. I bland är det lätt att vara mamma.

Annars har det inte hänt ett skit roligt idag. Inget tråkigt heller för den delen, så det är bra med det. Var bara en vanlig dag, varken mer eller mindre. Tyvärr så får jag inte ta kväll riktigt ännu för jag ska iväg en sväng och hämta pv, verkar som att jag ska det typ nu, för nu ringer han och vill bli upphämtad.

Så det var allt för idag då. Klart slut, dumstrut.

tisdag 5 februari 2008

Bläck i fickan och folk som glor.

Jaha, då har man avverkat en dag på jobbet igen. Kom iväg skapligt, allt rullade på fint ända tills jag kom till andra stället. Lite problem att fälla upp den lilla flärpen på liften(liten moj som hindrar rullvagnar från att störta mot döden från liften) den lilla saten vägrade att fällas upp och jag mitt smartarsle böjade brottas med den. Tog en av de obligatoriska penorna, som ju alla chaffisar bara måste ha i sidfickan på brallorna, och började bända med den under flärpen. Gick väl sådär kan jag ju meddela... Nåja, den bröts av men flärpeländet bestämmde sig i allafall för att fungera. Nöjd och glad sätter jag tillbaka den obligatoriska pennan i den obligatoriska sidofickan och lossar glatt vidare. När jag är klar och ska skiva under papper så tar jag ju upp en av de obligatoriska (ja, gissa vad?) pennorna och upptäcker att den är fullt nedsölad med bläck. Och nu snackar vi nedsölad. Tittar ner på mitt byxben, vilket visar sig se ut som ett konstverk av Piccaso eller nåt sånt. Fast inte lika fint.

Vid samma butik som ovan trevliga händelse så hade jag kopplat loss släpet ca 20 m från butiken då detta trevliga lilla ställe i Skåne inte är ett släpställe utan ett ställe för enbart bil. När jag backade in vid butiken kom två herrar gående och glodde så att jag trodde att de skulle snubbla omkull. Kanske var de sådana herrar som tror att tjejer inte kan köra bil och verkligen inte en lastbil! Det vore ju bara för mycket om kvinnorna hade lärt sig något såååå svårt. Nåväl, efter att jag lossat, målat mina brallor och slagits med flärpen så backade jag ju iväg mot mitt släp och kopplade ihop ekipaget. Just som jag gör detta kommer ovan nämnda herrar ut från butiken igen. Ha, ha jag lovar att deras ansiktsuttryck inte gick av för hackor. De vände sig till och med om och backade gående till sin bil så att de inte skulle missa hur jag backade mot och kopplade ihop. Antingen var de imponerade eller så hoppades de att jag skulle missa och backa sönder någonting... Troligen det sistnämnada. Tji fick de.

På vägen hem idag så fick jag stanna och vänta vid en olycka på en ganksa stor väg. En äldre herre med en äldre dam i bilen hade kört rakt ut i en korsning och krockat med en ung tjej (ja, inte precis med tjejen men med hennes bil) Som tur var så var det endas skador på bilarna och inte på människorna. Tackar vi för. Herren med den äldre bilen, eller var det herren som var äldre? Nåja, skit samma, gubben i allafall, fick hjälp att köra undan sin bil av en riddare från ett statligt företag som har gula bilar(kan ni gissa? Vinnaren erhåller en överraskning från mig!). Riddaren föreslog att gubben och damen skulle vänta i bilen tills polisen kom eftersom detta utspelade sig i skåne så kan ni ju tänka er ungefär hur kallt det blåste. De hoppar in i bilen, riddaren från det statliga företaget vinkar fram en tradare som vill förbi, allt går lugnt och fint tillväga, tills gubben i den äldre bilen (äldre gubbe, yngre bil nu när jag tänker efter) plötsligt startar sin bil och kör in i tradare. Eh, okeeeeeej, liksom. Det blev lite traumatiskt där innan riddaren från det statliga företaget får ur äldre gubbe i yngre bil ur den yngre bilen och jag får stopp på tradaren. Jösses. Till slut fick vi väck lite bilar och jag kunde köra hem.
Jag fick huvudväk.

Den gick över när jag kom hem till pv och barnen.

Ha det gott.

måndag 4 februari 2008

Första bloggen...

Söndag. Varför är det så värdelöst med söndag? Det borde ju vara en trevlig dag eftersom man är ledig, men på något underligt sätt så känns alltid söndagen som att det är en "ledig på nåder-dag". Men det är väl för att man vet att det bara är timmar tills det är dags att åka till jobbet igen. Jag trivs på mitt jobb men ändå har jag någon slags mystisk jobbångest på söndagarkvällar. Dumt men sant.

I går var min pv och jag på krogen. Det var ett tag sen vi var ute, det är inte så lätt att få till det när man har kidsen hemma och så. Men igår var det dags för första gången sen i sommras. Jo, jo, satt hemma och lyssnade på hårdrock och skulle grunda lite med en öl eller så tänkte vi. Men ve och fasa, vi insåg snart att vi glömt att gå på Bolaget. *suck* Hur är det möjligt att glömma att gå på bolaget? Förfest utan alkohol, det gick bra det med. Hårdrock högt på stereon och hångel i soffan gjorde att vi fnittrade som tonåringar i baksätet på vägen in till stan.

Efter en nice middag ute med jysta kompisar så drällde pv och jag iväg till krogen. Jösses, nu kom jag plötsligt ihåg varför vi inte varit ute sen i sommras... Det fanns ingen på hela stället som verkade eller såg normal ut. Vi försökte ha roligt i några timmar och sen åkte vi hem till hårdrock och hångel i soffan istället. Mycket trevligare!

Nu ska jag fortsätta med min söndagsångest en tag till innan jag hoppar i bingen för några timmars sömn. I morgon är det dags att kuska runt lite i landet med lastbilen igen. Längtar redan.

Ses snart igen.