Bläck i fickan och folk som glor.

Jaha, då har man avverkat en dag på jobbet igen. Kom iväg skapligt, allt rullade på fint ända tills jag kom till andra stället. Lite problem att fälla upp den lilla flärpen på liften(liten moj som hindrar rullvagnar från att störta mot döden från liften) den lilla saten vägrade att fällas upp och jag mitt smartarsle böjade brottas med den. Tog en av de obligatoriska penorna, som ju alla chaffisar bara måste ha i sidfickan på brallorna, och började bända med den under flärpen. Gick väl sådär kan jag ju meddela... Nåja, den bröts av men flärpeländet bestämmde sig i allafall för att fungera. Nöjd och glad sätter jag tillbaka den obligatoriska pennan i den obligatoriska sidofickan och lossar glatt vidare. När jag är klar och ska skiva under papper så tar jag ju upp en av de obligatoriska (ja, gissa vad?) pennorna och upptäcker att den är fullt nedsölad med bläck. Och nu snackar vi nedsölad. Tittar ner på mitt byxben, vilket visar sig se ut som ett konstverk av Piccaso eller nåt sånt. Fast inte lika fint.

Vid samma butik som ovan trevliga händelse så hade jag kopplat loss släpet ca 20 m från butiken då detta trevliga lilla ställe i Skåne inte är ett släpställe utan ett ställe för enbart bil. När jag backade in vid butiken kom två herrar gående och glodde så att jag trodde att de skulle snubbla omkull. Kanske var de sådana herrar som tror att tjejer inte kan köra bil och verkligen inte en lastbil! Det vore ju bara för mycket om kvinnorna hade lärt sig något såååå svårt. Nåväl, efter att jag lossat, målat mina brallor och slagits med flärpen så backade jag ju iväg mot mitt släp och kopplade ihop ekipaget. Just som jag gör detta kommer ovan nämnda herrar ut från butiken igen. Ha, ha jag lovar att deras ansiktsuttryck inte gick av för hackor. De vände sig till och med om och backade gående till sin bil så att de inte skulle missa hur jag backade mot och kopplade ihop. Antingen var de imponerade eller så hoppades de att jag skulle missa och backa sönder någonting... Troligen det sistnämnada. Tji fick de.

På vägen hem idag så fick jag stanna och vänta vid en olycka på en ganksa stor väg. En äldre herre med en äldre dam i bilen hade kört rakt ut i en korsning och krockat med en ung tjej (ja, inte precis med tjejen men med hennes bil) Som tur var så var det endas skador på bilarna och inte på människorna. Tackar vi för. Herren med den äldre bilen, eller var det herren som var äldre? Nåja, skit samma, gubben i allafall, fick hjälp att köra undan sin bil av en riddare från ett statligt företag som har gula bilar(kan ni gissa? Vinnaren erhåller en överraskning från mig!). Riddaren föreslog att gubben och damen skulle vänta i bilen tills polisen kom eftersom detta utspelade sig i skåne så kan ni ju tänka er ungefär hur kallt det blåste. De hoppar in i bilen, riddaren från det statliga företaget vinkar fram en tradare som vill förbi, allt går lugnt och fint tillväga, tills gubben i den äldre bilen (äldre gubbe, yngre bil nu när jag tänker efter) plötsligt startar sin bil och kör in i tradare. Eh, okeeeeeej, liksom. Det blev lite traumatiskt där innan riddaren från det statliga företaget får ur äldre gubbe i yngre bil ur den yngre bilen och jag får stopp på tradaren. Jösses. Till slut fick vi väck lite bilar och jag kunde köra hem.
Jag fick huvudväk.

Den gick över när jag kom hem till pv och barnen.

Ha det gott.