Grodan Boll och Kalle Stropp

Åh, vilken ledig dag jag har haft. Jag har verkligen inte gjort någon nytta alls, bara varit ledig. Eller, jo, jag var faktiskt till pappan och målade ett varv på mitt vitrinskåp men det är också allt. Tog med mig Speciell vän och Ettan hem till min vän för att hälsa på henne och hennes tre veckors bebbe. Jösses, vad man blir sugen på en liten när man håller den där lilla i famnen. Bebben och jag hade lite allvarliga snack om livet när jag gav han en ny blöja, man måste ju tipsa dem lite redan när de är små. Tänk att det går som på räls att byta en blöja fast det var några år sedan jag hade några egna småknytt. Men det klart, hur många blöjor har man bytt i sina dagar tro? Några tusentals skulle jag gissa på.
Bebbens mamma och jag tog en promenad sedan ner till second hand butiken här i byhåla och det var som vanligt en resa i tiden. Såg bland annat en LP-skiva med Anita och Televinken som jag hade som barn, jag älskade den där skivan och spelade den ofta på min lilla plast gramofon. Minns den, Flåklypa Grand Prix och sen skivan Grodan Boll och Kalle Stropp, det var bra grejer det.

Framåt kvällen var Speciell vän och jag hem till en annan god vän och blev bjudna på hembakt, fortfarande ljummen, morotskaka. Där sket sig min bantning kan man säga. Gott var det och roligt att träffa vännen också, go´tjej.

Hem och slänga in lite mat i ugnen, ta en prommis med två kids och två fjärtlunsiga hundar och nu är det kaffe och soffa som gäller. Soffan blev för övrigt som ny igår för jag gav den ett rent överdrag, jag vet inte vem som är gladast, jag eller soffan. Troligen jag.

Här om dagen på jobbet blev det lite körigt, hade varit och lastat hela ekipaget fullt av godis, dyrbar last, sega råttor och gelehallon och skulle köra ut därifrån. Insåg halvägs ut därifrån att jag inte skulle komma ut för det stod bilar och skit ivägen och plötsligt såg jag att det blev väldans nära en stor snövall. Visst tänker ni, vad kan en snövall göra med ett stort lastbilssläp? Mer än ni tror, mer än ni tror. Hårda snövallar är som stenar, hårda som, ja just det, stenar. Fick stanna mitt i utfarten och springa ut med min lilla snöskyffel och skyffla bort halva snövallen innan jag kunde ge mig av därifrån.
Jag är inte bara chaffis, jag är snöskottare också.

Varför får jag alltid lust att baka när jag bantar för? Jag blir aldrig sugen på att baka någonting annars men så fort jag bantar så tänker jag hela tiden på att baka tråtor och smarriga cupcakes. Varför? Nybakta bullar, drömmar, chokladkakor, kladdkaka, you name it. Jag vill baka det och ja, jag vill äta det.
Men jag ska inte, ska inte, ska inte. Bara tänka på det ett tag till.

I morgon är det dags att arbeta igen. Längtar redan.

Over and out