God fucking, jävla morgon, mamma till tonåringar och ägare av denna fritidsgård

God morgon
Kommer som vanligt upp till:

Ett så gott som ett tomt brödskrin. Det ligger två Skogaholmsskivor i storlek med ett postit block på botten i en trasig påse. Äter dem med en svettig kälkbacke till ost som legat utanför påsen.

Smulor. Smulor i drivor på köksbordet, på bänken, på golvet. Smulor i diskmaskinen. Den är föresten ett kapitel för sig. Den är full av snabbmakaroner som ligger som en kaka i botten av maskinen. Inkilat i silen.

Kiss i toalettstolen. Det är jobbigt att spola. Jobbigt är det tydligen att kissa i stolen också, för hela kanten och golvet är kissiga också. Som vanligt. Men ingen, absolut ingen kissar på kanten.

Tvätt i högar. I hallen, på toaletten men mest på golven. Man kan tvätta ibland när man behöver något. Då tvättar man åt alla i familjen och det är ju snällt. Men sedan hänger man bara upp sitt eget, resten får ligga kvar i maskinen tills det luktar unket och måste köras igen.

Inga glas i skåpet. Och inte i diskmaskinen heller. Några skräpar såklart på bänken men de flesta är spårlöst borta. Tills man öppnar en dörr till valfri tonåring. Där är all disk. Tallrikar, gafflar, knivar, glas, muggar. Ja, ni fattar.

Handdukar och badbyxor ligger blöta i högar lite överallt. I köket bland annat.

Deras egna rum? Don´t even get me started!

Idag är jag så in i helvete trött på att vara tonårsförälder och jag tänker att jag ska bli jobbig så in i helvete när det är dags för pay back time. Jag ska ringa varenda dag och berätta om mina liktornar, jag ska komma hem till dem och irritera dem tidigt som fan på lördagmornar. Jag ska ringa och be om hjälp med de enklaste sakerna och låtsats som att jag inte kan någonting. Jag ska lägga mig i allting och ha åsikter om allt och alla.

Och en dag kära barn, så har ni egna tonåringar som släpper tvätten i hallen, har alla tallrikar på sina rum och smular i hela jävla huset.
Nämnde jag att de kommer att ha sönder allt de tar i också?
Då ska jag dricka en kopp kaffe på fat, gunga i min gungstol och njuta av att bara vara farmor och mormor åt era kräk till tonåringar.

Som tur är så är mina kräk rätt så underbara för det mesta. Men ibland och när det gäller vissa saker så är det som att de totalt glömmer bort att det existerar andra människor än just de själva. Men det är väl just det som gör dem till tonåringar. Och jag vet ju att det trots allt kommer att gå över. Om en sisådär tio år så har väl alla tre blivit något så när vuxna.
Om sisådär tio år...

Over and out