Och så precis när vi dunat in i kuddarna, trötta som två små barn så piper den jävla apparaten.
Upp far han ur sängen så att kuddarna flyger, på med kläder snabbare än stålis hinner få av sig paltorna i telefonkiosken och sedan hör jag bara bilen som rivstartar.
Tyst.
Plötsligt är man pigg som en mört och vänder och vrider sig i lakanen. Slumrar lite oroligt men somnar inte.
Som tur var så var han snart hemma igen i min säng så att jag kunde somna gott. Och som tur var så var det inget speciellt som hänt.
Jag är stolt över Oxfilén även om jag inte tycker att jourveckor är så där fantastiskt roliga.
Men stolt är jag.
Over and out
Dags att sluta blogga.
1 år sedan
åh vad jag känner igen det där=)Riktigt jobbigt ljud haha.. Klart du ska vara stolt över oxfilén!<3 Nu ska vi se om dettta kommer fram..blir det anonymt så e det jag..hon utan blindtarm du vet;=)
SvaraRaderaHa ha det funkade, men blev ju anonymt :) Det finns ju två utan blindtarm (som jag vet om brukar hänga här) men jag vet ändå vilken av dem du är ;) :D
SvaraRadera