Nykär fjortisvuxen har turen att få Oxfilé i midsommar

Nu är det dags för några dagpass innan det är tid för långledighet, vilken för övrigt av en händelse, råkar infalla under midsommar helgen för den här tjejen. I år alltså. Nästa år vet man ju aldrig hur det blir, då jobbar man kanske hela midsommar så det är bäst att passa på att fira med råge i år i fall man får sitta och uggla utan barn, gubbe, nubbe och sill i en gammal lastbil på en gammal parkering i en gammal huvudstad nästa år.
De av mina arbetskollegor som råkar ha oturen att ha sina jobbarhelger under midsommar i år är inte så glada. I år har det nämligen bestämts att det ska köras ut gods även under midsommarnatten. Förr om åren har vi jobbat natten till midsommar, men inte på själva midsommaraftonsnatten.
Så de grabbarna får plocka sina blommor i dikeskanten efter motorvägen och lägga under den skitiga kudden i hytten och krypa ner under täcket i slafen utan sina familjer.
Det tycker jag är lite taskigt.
Jag har ju såklart full förståelse för att vårdpersonal, poliser, brandmän, väktare och andra nödvändiga jobb måste fungera även på storhelger. Buset lär ju inte ta ledigt, de sjuka lär ju inte ta en paus i sjukdomen och det lär ju kunna börja brinna även under midsommarnatten. Men det vet i fåglarna om det är någon som svälter ihjäl på midsommardagen om det inte råkar finnas precis färska tomater i butiken på morgonen.
Jag tänker att det är tur för min chef att jag råkar vara ledig i år. Annars hade han fått sina fiskar varma.

Annars knallar livet på med mig. Som vanligt nu för tiden tillbringar jag min tid med Oxfilén eller tänkandes på Oxfilén. Märkligt att man som vuxen kan bli lika fjantig som en nykär fjortis. Men när man är två som är lika fjantiga som nykära fjortisar och när det råkar vara i varandra man är fjortiskära så är det ju ganska så helt jävla underbart!
Så vi fortsätter att lyssna på sliskig musik, hångla i timmar och gå långpromenader medan världen rullar på utanför vår rosa och fluffiga bubbla.
Kan tänka mig att det kraxas bland olyckskorparna, men vem sjutton bryr sig? Jag är lycklig, Oxfilén är lycklig, alla barnen är nöjda, då är det bara bra.
Nej, fel, underbart!

Nu ska jag passa på att vika ihop två, tre maskiner med tvätt innan det är dags att åka in till Coconest.

Over and out