Jaha.
Så sitter man här igen och allt har vänts upp och ner och ut och in.
Vet inte ännu vad som ska hända, vet på måndag. Då är det dommedag. Då får man besked.
Ska man in i hamsterhjulet och snurra igen?
Fan, det surrar i skallen, bin som vaknat och surrar, surrar.
Sticker mig på insidan av skallen. Äter min hjärna.
Mår illa.
Men den här gången är jag inte ensam.
Inte ensam i förvirrade snurr.
Sitter en kille på andra sidan av bordet.
HAN.
Han vet, han förstår, han ser.
Den enda i hela världen som kan dämpa det jävla surrandet.
Hålla bina i chakt.
Hålla mig under armarna och inte låta mig sjunka.
Nej.
Mitt huvud är ovanför vattnet.
Och så kommer det att förbli.
Tack för att du finns.
Och tack för att du orkar med mig.
Tack för att du är exakt lika jobbig som jag.
Over and out
Dags att sluta blogga.
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar