Plats i korgen, lilla bil

Små barn, små bekymmer.
Jag har aldrig riktigt köpt det där. Men plötsligt så inser jag att det är helt sant.
Ettan och tvåan ligger inte direkt på plus hos oss nu för tiden.
Man kan väl säga som så att det dröjer en stund innan de får använda datorer, vara med kompisar och ha mobiltelefon igen.

Sålde min älskade bil igår. Det känns i mitt hjärta idag. Saknar den redan. Tycker alltid att det är lite sorgligt att sälja bilar. De blir ju liksom lite som ett husdjur.
Jag hoppas den nya ägaren, som förövrigt ringer till Speciell vän och frågar saker om den hela tiden, tar god hand om den. Han ringde idag och frågade om Speciell vän kunde tänka sig att byta bromsar på bilen åt honom. Han har frågad vad det kostar att köpa och montera drag på den och viktigast av allt, vad det kostar att köpa och installera fjärrstyrt centrallås.
Nu hoppas vi att han inte får problem med bilen för då får vi väl lov att byta nummer.

Nu är det jobbperiod och det händer inte så mycket mer än det. Jobb, jobb, jobb. Hinner väl eventuellt sova lite och kanske äta då och då. Men så mycket mer är det väl inte, tyvärr.

Pratat med kusin och planerar så smått en kusinträff på den andra sidan av släkten. Det skulle vara skitkul att få ihop det för det kan bli som kusinträff nr ett, dvs väldigt mycket skratt. Håller tummarna att det går att få till.

Nej, jag har som inget roligt att berätta så jag lägger mig på soffan istället och tittar på medans Speciell vän bakar. Han är så snäll som alltid kommer på att han ska göra sånt när jag har bestämmt mig för att hålla igen lite. Tack, tack liksom.

Over and out