Dynga, både hemma och i politiken

Dyngförkyld.
Smaka på det ordet, inte bara det negativa i att vara förkyld utan vi slänger in ett extra dyng, som i tex kobajs för att riktigt känna hur otrevligt det är. För otrevligt är just vad det är att vara dyngförkyld. Fråga mig, jag vet.
Ont i, inte bara huvudet utan hela kroppen. Näsan rinner, halsen kittlar. Urk och blä vad jag inte tycker om att må så här.
Men jag tröstar mig med att en förkylning trots allt går över på några dagar eller max en vecka och att det skulle vara värre att amputera ett ben.

Tryckte i mig ett antal värktabeletter och gick på fördelsedagskalas. Det funkade men jag kunde ju inte gosa med födelsedagsbarnets barn utan höll mig på behörigt avstånd så att han inte skulle få något av min otrevliga dyngförkylning. Inte för att jag skulle ha någonting emot att ge bort den, men till honom vill jag inte ge den och det är inte för att vara snål utan enbart för att jag tycker hemskt mycket om den lille gynnaren.

På kalaset var också ett par flator som vi känner och vi började prata lite politik så här inför valet, vuxna som vi är. I allfall så berättade en av flatorna att ett av våra svenska partier skrivit på sin hemsida att de minsann inte hade någonting emot homosexuella i vårt samhälle. Men så bra tänkte hon och läste vidare. De homosexuella fick visseligen finnas men de fick inte gifta sig och inte skaffa barn. Nehej, okej, man får finnas men enbart i garderoben då eller? Så, march in i garderoben med er.
Vilket jävla skitsnack rent ut sagt. Och hur hade de tänkt lösa det med alla de som redan är gifta med varandra? Och alla de som redan har barn? In med barnen också i garderoben eller?
Ja, herre Gud vilket jävla skitsnack säger jag.
Men så bra, då vet ju i allafall jag ett parti som jag inte ska rösta på.

Over and out