Ibland känner man sig som en blommig soffa i ett hörn. En som står sådär lite i skymundan med högar av tvätt och dammiga gamla kuddar i. En bortglömd, dammig, ensam gammal soffa som ingen längre vill sitta i.
Det handlar såklart om att bli tagen för given.
Säger det på en gång så att det inte blir några missförstånd, det är inte Speciell vän som får mig att känna mig som en blommig soffa.
Det sjuka är att jag dessutom känner mig småsint för att jag känner mig som att jag blir tagen för given. För jag antar att det gör en till en lite dålig människa när man är så småsint att man inte kan se förbi det.
Är det jag som är en otacksam skit som känner så här?
Åh, jag vet inte!
Men jag gör väl som vanligt, biter ihop och låtsas som ingenting. För egentligen spelar det ju ingen roll, jag kommer ju att finnas här ändå. För att jag vill.
Over and out
Dags att sluta blogga.
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar