måndag 22 december 2008

Jag; en innebandyspelare

I dag var det avslutning på yngste sonens innebandy. Match barnen mot föräldrarna :) En annan då, smidig som en gaffeltruck, vig som ett kassaskåp. Blev erbjuden av äldste sonen att låna en av hans 600 000 stycken klubbor.
"Jo, den här mamma är en Salming och den är bra och det här är en blablabla (låter så i mina öron). Problemet var att alla klubborna var åt fel håll! Nåja, jag hittade en gul som verkade cool, den tog jag. På med lite mjukisbrallor och sen bar det av. Älste sonen var snäll och följde med och han var med småkillarna och spelade sen också. Mitt mammahjärta klappade extra hårt för honom när han som är 12år passar de små knottarn på sex år och hejjade på dem. -Love-
Matchen slutade (typ) 23-3 till glinen :) Vi vuxna var trötta och röda i nyllet efter matchen, barnen var helt oberörda. Men kul var det.

Gran blev det köpt idag. En liten och grön och äkta gran. Den är nu klädd och klar och till och med jag tycker mig kunna ana en liten, liten julstämning långt inne i mitt hjärta. Men bara en liten en. Jag tror att skiten redan barrar.
Vad töntig man känner sig när man åker med en gran på taket. Vet inte vad det är med det känns jävligt... "gubbigt" på nåt sätt. Men jag överlevde och den rackaren låg ju kvar när vi kom hem, töntigt eller ej.

I morgon ska jag följa med en vän till sjukhuset en sväng. Hon har alltid funnits där för mig när jag har problem eller bara är lite ledsen och kan jag bara få ge tillbaka lite av det till henne så är jag glad. Tack min kära, underbara vän för att du finns där för mig!

Nu ska jag mata en hungrig katt, sen blir det bingen. Jag är trött.

God natt, katt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar