fredag 22 april 2011

Hipp, hopp, happ

Haft lite halvjobbiga nätter på jobbet. Igår kväll ringde de från lagret och frågade vilken tid jag brukar vara på första lossningen och så berättade han att de blivit rånade där under dagen igår. Trevligt, trevligt. Jag hade 21 pallar dit och fem att ta med därifrån men jävlar i havet vad snabb jag var när jag lossade.
Den största faran med det här jobbet är nog inte att man ska bli rånad, mördad eller våldtagen (eller alla tre) utan att man kommer att få en hjärtattack för att man är så rädd att det ska hända.
Man liksom springer och lossar och glor sig över axeln hela tiden. Hoppar högt över marken om man hör ett ljud eller ser en skugga. Man trippar, hoppar, studsar, tittar och stissar mest hela tiden. Och sedan när man är klar försöker man behärska sig när man går de 25.25 metrarna fram till hytten och ska hoppa in. Man försöker att vara behärskad och inte springa, inte kasta upp dörren, inte kasta sig in i hytten, inte slänga igen dörren så fort att man klämmer fötterna i dörren och inte kasta sig på låset så fort man landat med arslet i stolen.
Men det går inte.
Jag gör alla de där sakerna, och det är varken vackert eller värdigt. Men jag gör det för hellre det än att bli rånad, mördad och/eller våldtagen.

Over and out

2 kommentarer:

  1. Va kör du för saker egentligen???
    Är det stadskassan eller någon diplomat som är i nöd?
    Skit samma. Ett gott skratt fick jag igen.
    (jag funderar allvarligt på att ta mig ut i natten och kolla vad du gör. För jag tror jag vet vart du är i bland. Men det är ju så skönt att sova då....)

    SvaraRadera
  2. Ha ha, det är roligt för jag kör varken diplomater eller pengar :)
    Kom gärna och hälsa på mig i natten men säg till innan så att jag inte blir livrädd!!!
    Å ja, det är skönt att sova då, det tycker ju tyvärr jag med...

    SvaraRadera