Därför jag är som jag är

Lagade massa mat och toppade med rödvin. Bra för både kropp och själ och jag känner mig ganska så bra i både huvudet och fötterna.
Underbara Systeryster ringde och ville ha familemys med oss och Mamman och Pappan i morgon. Varm blev jag i hjärtat när hon ringde. Hon sa att hon känner att hon vill vara med oss nu och jag känner likadant. Men det är väl inte så konstigt att man vill vara med dem man håller mest kära när man är ledsen.
Och så är det ju så att vi har varit tillsammans natt och dag på sjukhuset med släkten nu och då blev det extra tomt nu när mormor är borta. Det är liksom inte bara det att hon är borta utan det att vi inte ses varje dag längre heller. Extra tomt alltså.
Jag är glad att jag är född just i den familjen jag är. Ni är allt underbara allihopa (även ni som inte var där), bara så att ni vet!
Och som Ettans kompis (som är här var och varannan helg sa idag när jag höll på som bäst och var som jag är)
-Nu fattar jag varför du är som du är, Ettan.
Jag tog det som en komplimang.

Over and out