Stekt fläsk och agentsås

Började dagen med att riva lite mer panel och fick faktiskt ner en hel del av gipset också. Tyvärr så har människan som skruvat upp gipset satt skruvarna lite här och där och inte i någon som helst slags mönster så man får ta hammaren och göra slarvsylt av hela klabbet istället för att enkelt kunna skruva ner det. I och för sig så får man ur sig lite aggressioner när man gör det men det blir också dammigare än i en antikvitetsbutik. Damm på golvet, damm i håret, damm i öronen, näsan och på hunden.
Nåja, lite blev det gjort i alla fall. Sedan kom Mamman och undrade om jag ville ha mat, det ville jag såklart ha. Stekt fläsk med bondsås (nej, inte någon agentsås som i 007, utan som bonde, ni vet en sån där med Lantmännnen kepa, gummistövlar, alt trälabbar, och overall. Gärna en grep i näven också och en höna under armen eller möjligen en ko i hasorna.) tackar man inte nej till. Tvåan log med hela ansiktet när det vankades bondsås.

Plötsligt var klockan massor och det var dags att ta sig till Systeryster för familjemyskväll. Det är ju inte heller något man tackar nej till. Käraste syster hade gjort varsin familjeträdstavla till Mamman och Pappan och mig. Åh,  vad fin! (Jag behärskade mig faktiskt men grät en skvätt inombords.)
Åt massor för mycket med tacos, drack massor av mineralvatten och sedan fick vi Pappan att spela Nintendo Wii. Han förvånade oss alla med att vara en fena på Bowling (spöade skiten ur både mig och Ettan till exempel). Det var länge sedan vi skrattade så mycket som i kväll och det var nog precis vad vi behövde. Kändes som man fick flera timmars frist från sorgen. Skönt!
Min syster är så fantastisk när det gäller allt sånt här. Att samla ihop oss och få oss alla att må bra med små fina och omtänksamma presenter (som exempelvis i dag och tulpanerna här om dagen). Hon är ljusår bättre på allt sådant än Mamman och mig (fast vi är bättre på sås. Ja, att laga, tex bondsås. Åh, jag tänker på den fortfarande, så god var den!).

Fick med mig en go liten systerdotter hem också, tur som jag har. Nu ligger hon, Tvåan och Snajdarn skavfötters i Tvåans säng. Snajdarn tar upp det mesta av platsen så hur det går till fattar jag inte.
Nåja, bara de är nöjda så är jag det med.

Nästa helg ska jag träffa min gamla klasskompis från gymnasiet som jag inte har sett på åratal (med undantag för ett hastigt möte på mataffären för något år sedan) och det ska bli skitkul! Känns bra att ha lite positiva saker att se fram mot, mitt i allt elände. Känner i hela kroppen att det ska bli skönt att komma ur huset och göra någonting för min egen skull en stund. Jag har ju varit hemma nästan hela tiden i snart åtta veckor förutom nu på senare tid när man har varit på sjukhuset mycket.
Men i morgon ska jag riva och slita i mer träpanel och mer gipsskivor. Skruva ur femtio miljoner gipsskruv och bryta bort sjuhundra meter taklist (jag längtar redan!).

Men först sängen och se om man kan blunda några timmar.

Over and out