Mina skor passar som handen i handsken

Jag ska ju sova nu egentligen. Ska snart göra det också, tänkte bara ta en snabb uppdatering så att ni inte tror att jag har kolatvippen.

Jag gjorde allt det där jag skulle i lördags.
Jag klippte gräs.
Jag tvättade en miljon tvättmaskiner.
Jag städade hela huset.
Fast nej, nu kom jag på att jag inte tvättade fönstren på altanen, skit.
Fick sjukt mycket gjort, skönt.

Sen var vi på fyrtioårskalas och det var skitkul. God mat, goa människor och åka hem tidigt. Precis som det ska vara. Jag visste ju att det var dags att jobba på söndagen så det blev till att dricka vatten den sista timman och tänka sig, det funkar precis lika bra som öl. :)

Speciell vän har haft ont i nacken i typ en vecka. Stackars, stackars. Om jag orkade skulle jag ta och gå in och massera han lite innan jag somnar, men det idds jag inte. Nu är jag trött. Trött så det svider i ögonen, ryggen värker, hjärnan känns grummlig. *gäsp*

Satt och tänkte på i natt hur bra Speciell vän är för mig. Jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv som jag gör nu. Det händer saker runt oss som är jobbiga men det skiter jag i. Skiter i det för att jag vet att jag inte är ensam. Vet att jag inte behöver lösa allt själv, vet att jag har en axel att luta mig mot.
Jag har dessutom aldrig kännt ett sådant behov av en annan människa i hela mitt liv(förutom de tre små dvärgarna som bor här under taket med oss). Det är inte ett behov som i jag behöver det för ekonomin, för att jag inte kan vara ensam eller något annat. Bara ett behov för att han fattas mig alltid när han inte är på samma plats som jag. Ett behov som i att jag vill vara med han hela tiden. Och jag menar hela tiden.
Vet ni vad det bästa av allt är?
Speciell vän känner exakt likadant.
Som att äntligen hitta ett par skor som inte klämmer i tårna,
som att hitta den perfekta färgen på gardiner till soffan,
som att hitta den där borttappade handsken,
som att hitta sitt livs kärlek.
Jag älskar dig

Over and out