Snabb, knäckeblogg

Hade en sån här natt på jobbet när det liksom bara gick småilla hela tiden. Inte sådär så att det gick åt helvete men det liksom småstrulade hela natten. Som till exemepel, dåliga pallar, konstiga pallar, tunga pallar. Kommer till lossningställe och då har de ställt massor av skräp där man ska ställa upp för att backa intill, krångel. Åker från sista lossningen på Sveavägen i Stockholm och det är stopp, stopp, stopp i trafiken. Ska upp och hämta vagnen och det tar plötsligt femtiofem minuter istället för de vanliga femton.
Dessutom mådde jag illa och trodde hela tiden att jag skulle kräkas.

Sjukt ändå att jag ändå var på ett lysande humör hela tiden. Leende på läpparna och glad i hjärtat.
Och det är ju ändå huvudsaken, eller hur?

Over and out