tisdag 3 mars 2009

Hör att man lever



Natten på jobbet flöt på som vatten på en gås. Så nu i natt blir det väl lagom skoj. När man tittar ut genom fönstret så ser det ju ut som att det kommer bli en mindre angenäm natt. Det snöar. Jag hatar det verkligen och fattar inte att det inte kan bli vår nu.

I morse lossade jag på Kungsholmen i huvudstaden. Där kom AnnaLena Brundin gåendes och jag var ungefär en mm från att hälsa glatt innan jag insåg att jag ju inte känner henne. Märkligt det där med kändisar, det känns ju som att kan känner dem fast det gör man ju inte. Fast de är säkert vana vid det, jag lär ju inte vara den enda.

Åkte som synes på bilden förbi slottet idag. Kollade efter de nyförlovade men nehej, inte i dag heller. Fast det klart jag är ju inte så där värst impad. Men det är ju kul för dem att de äntligen fått lov att förlova sig så att de kan ta gift sen. Nej, vad säger jag, jag menar gifta sig.

Det stod inte en men två bilar i lastzoonen i morse. Det är skapligt irriterande när man måste åka några varv runt kvarteret för att det står nått miffo parkerad i lastzoonen. Man kan ju inte bara stanna heller för då står jag ju i vägen för linjebussarna som åker på den gatan hela tiden. Nu snackar vi ju inte en buss heller.
Men det kom någon brud med en liten lavig tuss under armen sen och masade iväg sin fläskiga BMW. Tur för henne att jag satt i telefon när hon dök upp, annars finns risk att hon fått höra att hon levde. (Varför säger man så? Det låter ju inte så smart. Man kan ju inte höra att man lever. Kom på att det nog inte är så man säger, man säger nog veta att man lever. Skit samma, ni fattar vad jag menar)
Fick vänta i Stocholm i en och en halv timme innan jag fick lov att åka hem. Skulle eventuellt ha med mig ett lass hem men det blev inte så. Så sitta och rulla tummarna och få betalt för det kan ju vara rätt ok ibland.

Sov, sov, sov sen när jag kom hem. Skönt. Sen blev det mat och nu är det lite soffa innan det är dags att jobba igen. De här skiften tillåter inte så mycket mer än; jobba, äta och sova. Men det får gå. Det är ju skönt när man går på ledigheten sen och det gör jag i morgon bitti.

Paddorna simmar på, katterna hårar som vanligt och fjärtlunsen drägglar. Kidsen mår prima. Speciell vän är underbar(eller var det bar under?)
Ja, allt är som vanligt. Dvs bra.
Jag är nöjd. Jag mår bra.
Nej, det var inte riktigt sant.
Jag är lycklig. Jag mår underbart.

Over and out

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar