tisdag 10 mars 2009

Lunsen piper

Nu är jag tillbaka till livet igen. Hade mig en riktigt tung natt här om sistens. Vill bara passa på att tala om att det inte har hänt någonting och att det inte är något som är fel. Det är inget strul mellan Speciell vän och mig, jag har inte blivit tokig i huvudet (i allafall inte mer än vanligt) och det är ingen som varit dum mot mig.
Jag bara fungerar (eller inte fungerar) så där. Det blir svarta dagar och nätter ibland då jag mår som fiksbullar (ni vet ju vad det smakar så då förstår ni ju hur jag mår) även fast det inte har hänt någonting. Det är bara mitt psyke som lallar med mig. Så frukta icke mina vänner, ovänner, nära, kära och ytliga bekanta. Jag överlever denna gången också.

I natt hade jag en Allting strular, inte jätte mycket men ändå hela tiden lite och då tar det lång tid natt. Det var inget speciellt som hände och ändå så blev det övertid och jag kom inte i sängen före halv tre på eftermiddagen. Det sjuka är att det blev en rolig natt på någon sätt. Det är faktikst roligt när det strular och man känner att man löser det, att man fixar det. Det känns bra att veta att man faktiskt klarar mer än man tror. Som att upptäcka att man inte kommer runt med bil och släp på parkeringen så man får backa ut i en rondell och försöka igen. Eller som när det står en bil i vägen när man ska backa ner och man faktiskt backar runt den fast det bara är några dm på var sida om bilen och släpet. Att jag faktiskt kan.

Jag hade med mig Speciell vän i natt. Han höll sig vaken rätt så länge. Det är skönt när han är med och jag älskar att han faktiskt vill haka på även fast han inte tycker att det är någon hit att sitta bredvid och kajka.

Fick en efterlängtad inbjudan till en rolig fest i april. :) Längtar redan.

Fjärtlunsen har fått hem sin bästaste leksak. Den piper. Antagligen så piper den inte så länge till. I allfall inte om man ser hur Speciell vän ser ut när lunsen piper med den. Men lunsen är nöjd.

Ettan har geografi läxa. Länder och huvudstäder. Jag ryser i hela kroppen och känner mig som tolv år igen. Brrr!

Over and out

2 kommentarer:

  1. Är det efterlängtade festen den 18 så ses vi säkert =)

    SvaraRadera