Tvåan, ett fotbollsproffs

Varför kan inte vissa människor göra rätt för sig?
Om jag är skyldig någon pengar så betalar jag det.
Jag betalar innan jag går ut och festar två dagar i sträck.
Jag betalar innan jag åker och handlar kläder för flera tusen och berättar att jag ska åka och köpa ännu mer kläder.
Jag slutar inte att svara i telefonen när personen jag är skyldig pengar ringer.
För jag vet att det inte löser något att strunta i problemen.
Men vissa personer tycker att de kan ta sig rätten att bestämma att man struntar i sina skulder, att man skiter i att personen man är skyldig pengar inte har råd att köpa mat till sina barn.
Tyvärr så tycker sådana personer att de själva alltid har rätt så de har inte ens vett att ha dåligt samvete. Eller så har de det och det är därför de inte svarar i telefonen när man ringer.
Vad vet jag.

I morse var det innebandy med trean, alltid är det något på helgerna. Tvåan vill börja på fotboll och det gör mig glad. Har länge velat att hon ska ha någon idrott att syssla med hon också. Så på onsdag börjar hennes karriär som fotbollsproffs. Jag ser fram mot att bli rik som ett troll när hon blir proffs sen, det blir skönt då ska jag sluta jobba och bara köpa massor av coola bilar och ett stort hus. Annars kanske någon av kidsen kan gifta sig med nått av kungabarnen. Fast nej, det önskar jag inte mina barn. Det kan inte vara lätt för dem med den otroliga mediabevakning som bedrivs på den familjen. Fy fabian.

I dag ska jag på 30-års kalas. Det är min lilla kusin som blir 30 år. Helt otroligt är vad det är. Jag minns henne i hennes muande sandlåda, med stödhjul på min gamla Mustangcykel, med plastsaxen i högsta hugg, klippandes den pedanta pappans tagetes. Jag minns hennes kompisar Hasseslivsflourens och lilla kraken. Härliga lilla kusin som är vuxen nu och har en liten tjej som är sin mamma upp i dagen. Ska bli roligt att se dem, saknar dem och träffar dem allt på tok för sällan.

Det måste vara hårt att vara katt.
Det sa just Speciell vän när han sitter i kökssoffan och slöklappar en lat katt som ligger och sover där. Ja, verkligen. Någon ger dig mat varje dag. Någon gör rent i din sandlåda varje dag. Någon klappar dig och smeker dig under hakan. Du ligger på soffan/sängen/stolen/uteplatsen/hamocken etc och solar hela dagarna.
Ja, det måsta vara hårt att vara katt.
Nej, jag säger som min gamla mormor,
Det är ett helvete att vara människa.
Och visst fan är det det.
Fast i bland är det ju fullkomligt underbart också. Man får ju försöka att koncentrera sig på de stunderna.

Over and out