Rapport från en morgondrake

Ska snart hämta trean på lekis (eller vad det nu heter nu för tiden. De envisas ju med att byta namn på allting som har fungerat så bra i alla år tidigare. Ingen vet vad dagis heter, ingen vet vad lekis heter, ingen vet vad en städerska heter. Vi hade en som hette Sinica, men det var länge sen. Hon bjussa alltid oss barn på eucalyptustabletter. Hon var en god kvinna.)
I dag är det fredag och jag är ledig. Det är helt otroligt och jag har nypt mig i armen flera gånger idag för att se så att jag inte drömmer. Det är härligt! Ja, alltså inte att nypa sig i armen utan att ha en ledig fredag.

Satt och studerade en man vid ett rödljus här om morgonen. Han petade sig i näsan. Är det någon mer än jag som tänkt på hur många personer som petar sig i näsan när de står vid en blinkfyr. Lite frågor på detta måste bli:
Tror de att man inte ser dem?
Är de uttråkade?
Blir de irriterade på kråkorna just då, eller har de retat sig men inte velat peta under körningen?
Mysterium.

I dag känner jag mig lycklig. Jag var till och med trevlig i morse när jag vaknade och det hör inte till vanligheterna. Jag är en morgondrake (ja, inte en tidning alltså). Jag har ett fruktansvärt dåligt morgonhumör ända tills jag får mitt älskade kaffe. Då brukar det gå över. I morse muttrade jag lite just när jag steg upp men sen var jag en darling. Tog med mig frulle ner till Speciell vän och bjussa på frulle på sängen. Inte för att han varken drack nåt kaffe eller åt någon smörgås. Men han sa i allafall -Vad gullig du är, älskling.
Det räcker för mig.

Over and out