En vän, en vinare och en maträtt

Gårdagen var turbulent, det var både roliga och jobbiga känslor hela dagen lång. Därför var jag trött redan när jag kom till jobbet i går kväll. Måste ändå varit på skapligt gott humör då lagerkillen sa; -"Hej solstrålen" (och nu menar jag att han sa det som att han menade solstråle och inte tvärt emot) när jag kom in och skulle få mitt lass.
Solstrålehumöret höll dock inte i sig så värtst länge. Det började direkt och lasset skulle ändaras hit och dit innan det slutligen var klart att sätta tänderna i.
Jag insåg efter bara en liten stunds lastande att jag ville slå alla som hade varit inne på lagret och packat pallar i går. Jag satte till och med upp en lapp där jag skrev att jag ville slå dem som hade packat den dagen. Så klart ville jag inte slå dem på riktigt, jag hade nöjt mig med att dra ut deras fingernaglar med tång, men jag var inte glad.
Nåja kom iväg till slut och allt var frid och fröjd. Kommer ca 3,5 - 4 mil innan de ringer från lagret och talar om att jag har en pall står kvar på lageret.
Djup suck. Vänder och kör tillbaka och hämtar pallen.
Sen knallade det väl på hyggligt under natten men tröttare än jag var i natt tror jag aldrig att jag varit under mitt yrkesliv som chaufför. Jag hade svårt att slå bort tanken på att andra människor låg och snarkade som bäst medan jag slet och lossade skitpallar. Men det är ju min lott här i livet, jobba när vettiga människor sover i sina sängar.

The boss ringde i går och erbjöd mig heltid igen, det känns bra. Det tyder ju på att han vill ha mig kvar och då kanske man inte är så jobbig som man tror. Eller så är det bara kvotering. Jag tackade givetvis ja.

Fick mat av min mamma idag. Det kändes överjävligt skönt att slippa laga till nåt eftersom jag bara har legat på soffan sedan jag kom hem. Fast direkt efter jobbet åkte jag och fikade med goda vänner och det gjorde mig som vanligt glad i själen.

I kväll ska kidsen sova borta.
Jag ska hälsa på en vän, en vinare och en maträtt.

Over and out