tisdag 13 januari 2009

Sprängda trumhinnor och bajs i byxan(nästan)

Okej, okej jag vet att jag lovade ett långt inlägg idag och jag är minsann en snäll tjej som håller vad jag lovar.
Jag jobbade ju både i söndags natt och i går natt. I söndags natt så flöt allt på så bra så att jag verkligen blev rädd på riktigt. Jag menar för det första så var det 36 pallplatser, ekipaget tar annars 51, så det var lite gods. Sen bara flöt det på så bra så att jag inte trodde att det var sant. Fast det klart när jag tänker efter så började dagen med att luftslangen som sitter mellan bilen och släpet var av (mycket enkel info för icke lastbilskunniga: Bromsar på lastbilar och dess släpvagnar styrs av luft. Luften bildas av en kompressor i lastbilen och går genom en slang som kopplas mellan bil och släp. Utan luft ansätts bromsar på släpet som gör att det inte rör sig ur fläcken. Är den slangen av så bildas inget tryck i släpvagnens tankar och därmed kan bromsarna inte lossas och släpet står som gjutet i backen. Nu är detta lite krångligare ändå med matartryck och manövertryck osv men det känns lite överflödigt här, men för all del, är någon intresserad så säg till så ska jag förklara lite mer utförligt) så jag fick börja med att laga det innan jag kunde börja lasta. Men förutom det så var det en jädra glassig natt. Den bästa jag har haft hitills om jag tänker efter.

Man brukar ju säga så att om någonting går för bra en dag så får man tillbaka den en annan dag. Nu fick inte jag tillbaka det en annan dag, men en annan natt. Kom in i går kväll och startar upp bilen och går en runda runt ekipaget (på skolan kallades detta för kontroll före körning och inbegrep en sjuhelvetes massa moment som ingen gör i verkligheten, men någon slags koll brukar jag ändå göra, kolla lampor, däck och luftbälgar) och upptäcker att det saknas lyse i en väldans massa lampor. Bilen lös som den skulle men dollyn och släpet saknade vissa ljus på ena sidan och andra på den motsatta sidan. Kollar alla säkringar överlägger med fyra kollegor men ingen av oss fattar vad som är fel. Klockan är ju över tio på kvällen och man ringer ju inte ut någon jour för en sådan sak så efter att ha kollat att jag hade bakljus, bromsljus och blinkers så var det bara att lasta och ge sig av. Sen strular det mest hela natten och jag får bla åka tillbaka till två av ställena för att jag är en sån klant och har glömt saker. (Det man inte har i huvudet får man ha i benen. Ja, ja, jag vet, jag skyller på att jag behöver motionen)

På ett av ställena var det dessutom nära att jag fick lov att byta byxor. Låste upp den yttre porten, visslande och glad i hågen, går in i rummet. Då startar larmet och där sprängs mina trumhinnor. Tack för den. Personalen har glömt att stänga den inre porten som man ska larma av och öppna. När den är öppen och det är larmad finns en rörelsedäckare som man måste passera för att komma åt larmdosan. (Ja, jag vet det känns väldigt genomtänkt, men skyll inte på mig jag uppfann inte atombomben. Extra godis för er som kommer ihåg det gamla radioprogramet Putte Punch med Pontus Enhörning och Peter Dalle) Jag får tyst på ylandet ganska omgående och sätter i gång med lossningen. Fortfarande visslande och ändå relativt nöjd. Precis när jag kommer ut på bryggan så dyker det plötsligt upp något vid sidan av släpet, ca 3 m ifrån mig, vad tänker ni, Dracula som festat klart på sin blodpudding, en varulv som är sugen på fet mat, en pundare som vill sätta en sil i en trasig själ? Nej men en rätt harmlös vakt från vaktbolaget. Jag hoppade jämfota 2 m upp i luften och jag skrek som en galning (ni som gillar Nationalteatern ser att jag fått med två meningar från Nt låtar i mina senaste meningar) Det var nu inte åsynen av en kille i vaktkläder som fick mig att hoppa höjd hopp i klass med Kajsa, utan själva grejen att det kommer någon överhuvudtaget. Det är inte de trevligaste ställena man är och lossar på och man är inte van vid att det kommer folk mitt i natten. Det läskigaste var att han inte kom på den sida av släpet som var vid dörren utan han dök upp bakom en container, så jag tror att han ville skrämma mig. Jävla sadist.
Nej, det var ingen rolig natt alls, jag längtade bara tillbaka till natten innan.

Jaha, nu har ni fått ert långa inlägg och jag har hunnit vila lite så att man orkar ta tag i den här dagen. Där ljög jag bättre än Legolas travade på åttiotalet. Jag kommer inte att orka göra ett skit resten av dagen, det blir soffläge kan jag medela er.

Over and out

2 kommentarer:

  1. Blä vilken läskig vakt man kan ju få hjärtslag för mindre. PoK

    SvaraRadera
  2. Ja, han var lite kymig på nåt sätt... *brrr*

    SvaraRadera